långtidsmedelvärden

Långtidsmedelvärde är det genomsnittliga värdet av en variabel över en lång tidsperiod och används som referens- eller baslinjenivå. Begreppet används inom klimatologi, hydrologi, ekonomi och andra tidsserier för att få en stabil bild av vad som är normalt. Det skiljer sig från kortare medelvärden genom att det fokuserar på långsiktiga nivåer och minskar effekten av kortsiktiga svängningar.

Beräkning görs oftast genom att ta medelvärdet av alla observationer i en definierad referensperiod. Inom klimatforskning är en vanlig referensperiod 30 år, enligt WMO:s rekommendationer, där man fastställer ett långtidsmedelvärde som normalvärde. För analys används ibland säsongsjustering och detrending, så att anomalier beräknas mot långtidsmedelvärdet.

Användningar: som bas för att identifiera avvikelser i klimatdata och vattenflöden; inom ekonomi som jämförelsepunkt för långsiktiga trender. I praktiken används ofta glidande eller adaptiva medelvärden när man vill följa nuvarande nivåer utan att fastna i ett fast långtidsvärde.

Begränsningar: långtidsmedelvärden är känsliga för val av referensperiod och kan bli missvisande i en förändrad miljö där trender dominerar. Outliers eller ofullständiga data påverkar också resultatet. Därför används ofta robusta metoder och alternativa mått (t ex anomalier) för att tolka långsiktiga förändringar.