lågrisk

Lågrisk är en benämning som används inom riskbedömning för att beskriva en nivå av risk som bedöms vara låg eller hanterbar. Begreppet används inom flera områden, till exempel finans, arbetsmiljö, hälsa och säkerhet, samt it- och cybersäkerhet. Vad som räknas som lågrisk varierar beroende på kontext och tidsram, men kännetecknas ofta av låg sannolikhet för skada samt begränsad potentiell effekt om en incident inträffar.

Inom finans syftar lågrisk till investeringar med lägre volatilitet och stabilare avkastning, ofta säkrar kapitalet före avkastning. Exempel är statsskuldväxlar, högkvalitativa företagsobligationer och penningmarknadsfonder. Dessa instrument ger vanligtvis lägre avkastning än aktier men större kapitalbevarande.

Riskbedömning använder ofta en matris där risk beräknas som sannolikhet gånger konsekvens. Lågriskbeskrivningar baseras på riskreducerande åtgärder, riskkultur, policyer och övervakning. Metoderna kan vara kvantitativa (statistiska modeller, historiska data) eller kvalitativa (experterbedömningar).

Fördelar med lågriskstrategier är ökad förutsägbarhet, lägre svängningar och bättre kapitalbevarande. Begränsningar innefattar lägre potentiell avkastning, överdriven tilltro till historiska data och sårbarhet för luckor i modellering, samt att lågrisk kan ändras i takt med marknadsförhållanden eller nya hot.

Värt att notera är att vad som räknas som lågrisk kan förändras över tid och beroende på mål och tidsram. En lågrisk-klassificering i ett långsiktigt sparande kan avvika från vad som anses lågrisk i kortare projekt eller i kritiska säkerhetsapplikationer.