lungartärer

Lungartärer är de blodkärl som utgör den del av lungkretsloppet som transporterar venöst blod från högra hjärtatriset till lungorna för syrgasättning. Den största kärlstammen kallas truncus pulmonalis och avdelas i höger och vänster lungartär, som förgrenas vidare i loberna. Löpningen följer i stort bronkierna genom hilus och ut i lungorna. Väggarna i lungartärerna är tunnare och trycket i kärlen är lågt jämfört med det systemkretsloppet, vilket speglar lungornas låga motstånd. Normal medelartärtryck i lungkretsloppet ligger vanligtvis kring 12–16 mmHg i vila, med systoliska värden oftast under 25 mmHg.

Funktionen är att förmedla venöst blod från högra hjärtat till alveolerna där gasutbytet sker. Blodet är då syrefattigt tills det passerar genom alveolära kapillärer och blir syresatt; det syrerika blodet återgår sedan via de fyra pulmonella venerna till vänstra förmaken.

Lungartärernas funktion står i kontrast till bronchialartärer, vilka tillhör det systemiska kretsloppet och försörjer lungvävnaden med syrerikt blod under högre tryck. Kliniskt är lungartärerna centrala i tillstånd som lungemboli, där en blodpropp blockerar blodflödet i artärerna, och pulmonell hypertoni, där trycket i lungkretsloppet ökar.

Fosterutveckling: före födseln kommunicerar ductus arteriosus mellan truncus pulmonalis och aorta; efter födseln stängs den och bildar ligamentum arteriosum.