likviditetsprissättning

Likviditetsprissättning är processen att inkorporera likviditetsrelaterade kostnader och risker i priset på finansiella tillgångar. Den beskriver hur handelssvårigheter och marknadens djup påverkar vad en tillgång är värd och i vilken avkastning den betraktas som attraktiv. Illikviditet uppträder när det är svårt att köpa eller sälja tillgångar utan att priset rör sig kraftigt, vilket leder till större spreadar, högre prisvolatilitet och längre handelstider. Därför tenderar tillgångar med lägre likviditet att kräva en likviditetspremie – högre avkastning eller lägre pris – särskilt i tider av marknadsstress.

Mätningar av likviditet används för att kvantifiera prisrisken och kostnaderna vid handel. Vanliga indikatorer inkluderar köp- och säljspread, handelsvolym och prispåverkan per volym samt mer avancerade mått som Amihud-illikviditetsmåttet och Pastor–Stambaugh-indexet. I teoretiska modeller integreras likviditet som en extra riskfaktor eller som en kostnad i prisbildningen, exempelvis i likviditetsjusterad CAPM (LACAPM) eller i flödesbaserade prismodeller.

Praktiskt har likviditetsprissättning betydelse inom låne- och obligationsmarknader, aktiehandel, fastighetsmarknaden och alternativa tillgångar. Under spänningsperioder ökar likviditetsrisken markant och prismekanismen pressar upp avkastningarna för illikvida tillgångar. Samtidigt ger god likviditet attraktiva möjligheter till snabb positionering och kostnadseffektiv handel.

Begränsningar i studier av likviditetsprissättning inkluderar måttens roll och dataåtkomst samt att likviditet är tillståndsberoende och varierar över tid och över tillgångsklasser.