likviditetsrisken

Likviditetsrisken avser risken att en aktör inte kan uppfylla sina betalningsskyldigheter när de förfaller, eller endast kan göra det till betydande kostnader eller under tvångsförsäljning av tillgångar. Den kan uppstå både i banker och i andra finansiella eller icke-finansiella företag och innefattar aspekter av både finansiering och marknadsförhållanden.

Det finns flera typer av likviditetsrisk. Finansieringslikviditetsrisk handlar om svårigheter att få finansiering eller att refinansiera befintliga skulder i rimlig kostnad när det behövs. Marknadslikviditetsrisk uppstår när ett företag inte kan sälja tillgångar utan större prisförluster eller utan att påverka marknadspriserna i hög grad. Tillgångslikviditetsrisk uppstår om en företagsbalans innehåller illikvida tillgångar som inte snabbt kan omvandlas till kontanter utan betydande värdeförändringar.

Orsakerna inkluderar obalans mellan in- och utflöden av kontanter, plötsliga försämringar i finansieringskällornas tillgång eller kostnad, reglerade krav på likviditet samt allmänna marknadsförhållanden som orsakar minskat marknadsdjup. Konsekvenserna kan vara oförmåga att möta förfallna betalningar, ökade finansieringskostnader, förtida eller tvingade försäljningar av tillgångar och i värsta fall solvencyproblem.

Mätning och övervakning innefattar bland annat likviditetsbuffers nivå, likviditetsreserv, samt nyckeltal som likviditetsriskens mått LCR (likviditetsbehovs- och bidragskvalitet) och NSFR (netto stabil finansiering). Andra indikatorer inkluderar kassaflödesprognoser, likviditetsgap och marknadsbid-ask-spreadar.

Hantering av likviditetsrisk kräver en tydlig riskstyrning, beredskapsplanering, stresstester och en diversifierad finansieringsbas. En kontant buffert, kontantflow- och scenarioplanering samt tillgång till centrala bankfaciliteter är vanliga åtgärder. Regulatoriskt Ramverk som Basel III kräver planer för likviditetshantering och specifika mått som LCR och NSFR, med tillsyns- och rapporteringskrav i Sverige och inom EU.