laboratoriemetoden

Laboratoriemetoden är en systematisk ansats inom naturvetenskap och teknik där fenomen studeras genom kontrollerade experiment i laboratoriemiljö. Metoden syftar till att samla empirisk evidens genom observationer och mätningar samt att testa hypoteser under noggrant reglerade förhållanden. Den betonar uppdelning av variabler: oberoende variabel som ändras av experimentören, beroende variabel som mäts, och kontrollvariabler som hålls konstanta.

Processen omfattar flera steg: formulering av frågeställning och hypotes, planering av experimentet med försöksschema och riskbedömning, uppställning och kalibrering av utrustning, genomförande av mätningar samt dokumentation av resultat och källor till osäkerhet. Av vikt är användningen av kontrollgrupper, replikering och standarder för att bedöma noggrannhet och precision. Felkällor identifieras och åtgärdas genom metodreflektion, dubbelkontroll och statistisk analys.

Resultat ska presenteras tydligt och möjliggöra reproducerbarhet. Laboratoriemetoden används inom kemi, biologi, medicin, fysik och teknik samt i utbildning för att utveckla praktiska färdigheter och vetenskapligt tänkande. Delar av metoden kan anpassas mellan disciplinerna, men grundprinciperna — systematik, kontroll av variabler, dokumentation och etiska överväganden — förblir centrala.