körfältgränser

Körfältgränser är de synliga linjerna på vägbanan som avgränsar olika körfält från varandra och från vägrenen. De utgör en central del av vägdesignen och syftar till att skapa ett tydligt trafikflöde, minska krockrisken och underlätta säkert filbyte och körfältshållning.

De vanligaste markeringarna är vita linjer. Enstaka streckade linjer mellan körfälten tillåter filbyte när det är säkert, medan kontinuerliga linjer anger att korsning av linjen normalt inte får göras. En dubbel kontinuerlig linje innebär i regel att man inte får byta körfält i någon riktning. Kantlinjen markerar vägkantens gräns mot vägren eller terräng.

På motorvägar och andra flerfiliga vägar används körfältgränserna för att leda trafiken genom att definiera uppläggningen av körfält och vägbyten vid av- och påfarter. Vid vägarbete kan temporära eller ändrade markeringar införas, och dessa följer särskilda regler under byggperioden.

Förare bör alltid följa märkningen, använda blinkers vid filbyte, kontrollera backspeglar och blinda zoner samt anpassa hastigheten efter trafikens förhållanden. Överträdelser av körfältgränser kan leda till varningar, böter eller ökad olycksrisk.

Körfältgränser regleras av nationella vägmarkeringstandarder och Trafikförordningen samt av Trafikverket och lokala bestämmelser. Kunskap om markeringarna bidrar till säkrare körning och bättre förståelse för hur vägen är tänkt att användas.