kromosomreduktion

Kromosomreduktion avser minskning av antalet kromosomer i en cell eller organism. Begreppet används i flera sammanhang: biologiskt för den normala reduktionsdelningen i meios där diploida celler blir haploida (bildning av könsceller), och medicinskt eller cytologiskt för oönskade förluster av kromosomer i celler, exempelvis som följd av nondisjunction eller strukturella bortfall.

I meios innebär kromosomreduktion en ordnad separation av homologa kromosomer under meios I, vilket halverar kromosomantalet och bidrar till genetisk variation genom överkorsning och slumpmässig fördelning. Korrekt reduktion är avgörande för fertilitet; fel i processen kan ge upphov till aneuploida gameter och därmed missfall eller kromosomrubbningar hos avkomman.

Patologisk kromosomreduktion i somatiska celler kan leda till monosomier eller delvis bortfall av kromosomsegment och är vanligt förekommande i cancer där förlust av tumörsuppressorgener kan främja malignitet. Sådana förändringar upptäcks med karyotypning, fluorescens in situ-hybridisering (FISH) eller molekylära metoder som jämförande genomhybridisering.

Begreppet används även i forskning och växt‑ och djurförädling där artificiella eller selektiva metoder kan utnyttjas för att ändra kromosomantalet. Förståelsen av mekanismer bakom kromosomreduktion är central för genetik, reproduktionsbiologi och medicinsk diagnostik.