kretsgränserna

Kretsgränserna, i sammanhanget ofta betecknade som valkretsgränserna, är de geografiska gränser som delar Sverige i electoral districts (valkretsar) för val till riksdagen och andra val. Genom gränserna avgörs vilka väljare som tillhör vilken krets och hur rösterna räknas i olika delar av landet.

Syftet med kretsgränserna är främst att organisera valet på ett sätt som underlättar räkning och representation. De strävar efter att bevara lika suffrage, det vill säga att antalet invånare i olika kretsar så långt som möjligt jämnar ut så att inga kretsar systematiskt gynnar ett visst parti. Samtidigt ska gränserna kunna följa administrativa gränser som kommun- och landstingsgränser där det är praktiskt möjligt.

Hur kretsgränserna bestäms och ändras regleras av lagstiftning och beslut inom ansvariga myndigheter. I Sverige ligger ansvaret bland annat hos Valmyndigheten i samarbete med relevanta statliga myndigheter och kommunerna. Gränserna påverkas av befolkningsfördelning, demografiska förändringar och administrativa avväganden. Ändringar föregås ofta av analyser, samråd och i vissa fall lagstiftande beslut.

Kretsgränserna är en praktisk och politisk faktor som kan påverka valresultat och noggrannheten i rösträkning. Diskussioner om rättvisa och transparens är vanliga vid omprövningar av gränserna, särskilt när befolkningsunderlag förändras kraftigt i vissa regioner.

Se även: valkrets, riksdagen, Valmyndigheten.