kreditkortsavgifter

Kreditkortsavgifter är kostnader som uppstår i samband med användning av kreditkort och används ofta i Sverige för att beskriva de avgifter som tas ut i kortbetalningssystemet. Avgifterna kan delas upp i två huvudgrupper: kostnader som kortinnehavaren betalar till sin bank eller kreditgivare, som exempelvis årsavgifter, ränta på utnyttjad kredit och eventuella avgifter vid kontantuttag, samt kostnader som handlare eller deras betalningsväxlar betalar till kortutgivare och nätverk för att acceptera kortbetalningar (så kallade interchange- eller transaktionsavgifter).

Interchange-avgifter är avgifter som betalas mellan bankerna i betalningssystemet när ett kort används för en transaktion. Dessa avgifter har traditionellt varit en av de största kostnadskomponenterna för handlare som accepterar kort, och de påverkar i slutändan kortbetalningens totala kostnad. Handlare kan välja att förhandla om nivåer hos sina betalningspartners och, i vissa fall, försöka minska sina kostnader genom att främja alternativa betalningssätt eller olika kortnätverkslösningar. Kunderna kan i vissa fall möjligen märka prisjusteringar kopplade till kortbetalningar, men regler och praxis varierar mellan marknader och avtal.

Regulatoriska ramverk och transparens är centrala frågor i kreditkortsavgifter. På EU-nivå regleras vissa interchange-avgifter genom så kallad interbankreglering som syftar till att begränsa kostnaderna och öka konkurrensen. I Sverige övervakar Finansinspektionen betalningsmarknaden och banker som utfärdar kreditkort följer gällande regler för konsumentskydd och prismässiga förhållanden. Ökad transparens och konkurrens används ofta som mål för att hålla kostnaderna rimliga för både handlare och konsumenter.