kransæðakerfið

Koronarkretsloppet, ofta kallat kransartärsystemet, är nätverket av blodkärl som försörjer hjärtat med syrgas och näring. Flödet till myokardiet styrs av kransartärer som avgår från aorta strax ovanför aortaklaffen. Den viktigaste uppdelningen är vänster kransartär och höger kransartär. Vänster kransartär delar sig oftast i vänster anteriora nedåtstigande artär (LAD) och cirkumflexgren, medan höger kransartär vanligtvis försörjer höger kammare och kan bilda posteriora nedåtgående artär (PDA). Venöst återflöde leds till sinus coronarius, som tömmer sig i höger förmaksöppning.

Kransartärer och deras smågrenar förgrenar sig till arterioler och kapillärer som bildar den mikrocirkulation som möter myokardiets syrgasanvändning. Den venösa dräneringen följer i stort sett artärgrenarna och samlas i sinus coronarius, som tömmer i höger atrium. Flödet regleras av lokal metabolism och endotelial funktion. Inflödet till kransartärerna anpassas främst genom diastol, eftersom artärerna utsätts för mindre tryck och hjärtats muskel inte komprimeras lika mycket under vila. Autoreglering upprätthålls av endoteliala signalsubstanser (t.ex. NO) och metaboliska faktorer som adenosin och CO2, vilket gör att blodflödet ökar vid ökat arbetsbehov.

Sjukdomar som påverkar koronarsystemet innefattar oftast aterosklerotisk kranskärlsjukdom, vilket kan orsaka angina pectoris och hjärtinfarkt. Riskfaktorer inkluderar rökning, hyperlipidemi, hypertension, diabetes och familjehistoria. Diagnostik används för att bedöma flöde och blockeringar och kan inkludera EKG, arbetsprov och koronarangiografi eller CT-angiografi. Behandling fokuserar på livsstilsförändringar, antitrombotisk och lipidssänkande behandling samt revascularisering vid behov (PCI eller CABG).