konjunkturcykel

Konjunkturcykel är en återkommande period av förändringar i en marknadsekonomis aktiva nivåer, där ekonomisk aktivitet växlar mellan uppgång och nedgång runt en långsiktig tillväxttrend. Den används för att beskriva real BNP-tillväxt, sysselsättning, inflation och andra aktörer i ekonomin.

Faserna kallas ofta uppgång (expansion), topp (högkonjunktur), nedgång (kontraktion) och botten (lågkonjunktur). Under uppgången ökar produktionen och sysselsättningen, medan efterfrågan ofta överstiger utbudet. Efter toppen följer ofta nedgången där aktiviteten avtager, arbetslösheten ökar och investeringar tenderar att minska.

Orsakerna till konjunkturcyklerna är fluktuationer i efterfrågan och investeringar, förändringar i konsumtion, räntor och kreditconditioner, samt externa chocker som prisförändringar eller handelskriser. Mekanismerna innefattar självförstärkande multiplikatorer och acceleratoreffekter som driver svängningar i produktion och sysselsättning. Dessa processer kan förstärkas eller dämpas av politiska åtgärder och internationella faktorer.

Indikatorer som används för att följa konjunkturen inkluderar real BNP-tillväxt, arbetslöshet, inflation, industriproduktion och kapacitetsutnyttjande. Ledande indikatorer som inköpschefsindex (PMI) och företag- samt konsumentförväntningar används för att bedöma konjunkturläget och prognostisera framtida rörelser.

Politiska åtgärder syftar ofta till att mjuka upp svängningarna genom kontracyklisk finans- eller penningpolitik och arbetsmarknadsprogram. Konjunkturcykler varierar i längd och styrka mellan ekonomier och över tid.