komponentfel

Komponentfel är fel i en fysisk del av en teknisk enhet eller konstruktion som leder till försämrad funktion eller helt utebliven funktion. Begreppet används inom teknisk tillförlitlighet och underhåll och gäller både elektroniska komponenter som resistorer, kondensatorer och transistorer samt mekaniska delar som lager och ventiler. Ett komponentfel kan uppstå i nya produkter såväl som i äldre system och kan vara avgörande för helhetens prestanda och säkerhet.

Orsaker inkluderar åldrande, termisk stress, överbelastning, fukt, korrosion, tillverkningsdefekter och mekanisk skada. Fel kan vara permanenta eller intermittenta. Vanliga typer är kortslutning, öppet krets, och drift som innebär att parametrar avviker från specifikationerna.

Diagnostik innefattar övervakning, testning och felanalys. I större system används oftast inbyggt självtest (BIST) och diagnostikmoduler samt metoder som FMEA och FTA för att lokalisera felorsaker. Åtgärder inkluderar byte eller reparation av den felaktiga komponenten, eller omdesign för att minska risk för upprepade fel. Konditionsbaserat underhåll övervakar hälsan hos kritiska komponenter och planerar byten innan fel uppträder.

MTBF (genomsnittlig tid mellan fel), felrater och livslängdsmodeller används för att bedöma risker och planera underhåll. Komponentfel påverkar ofta säkerhet, prestanda och kostnader och är centrala i kvalitetsarbete och riskhantering.