komplexifiering

Komplexifiering är en process där ett system ökar i strukturell eller funktionell komplexitet, ofta genom integration av nya komponenter, fler kopplingar och icke‑linjära interaktioner. Begreppet används inom flera discipliner, bland annat biologi, ekonomi, teknik och sociologi, och avser mer än ökad storlek: det handlar om utvecklingen av nya nivåer av organisation och funktion.

Orsaker och mekanismer inkluderar innovation, nätverkseffekter, feedbackslingor och modularisering. Nya kopplingar kan ge upphov till emergenta beteenden som inte enkelt kan förutsägas från delarna. Exempel finns i utvecklingen av komplexa nervsystem, fler funktioner och beroenden byggs upp över tid, samt i städer där infrastruktur och sociala nätverk växer i komplexitet.

Fält som studerar komplexifiering omfattar komplexitetsteori och studier av komplexa system samt nätverksteori. Vanliga mått inkluderar entropi eller ökade moduläritet och antalet kopplingar per enhet, men det exakta måttet varierar mellan disciplinerna.

Kritik och användning: ökad komplexitet kan göra system svårare att förstå, underhålla och skydda mot risker. Vissa teoretiker förespråkar därför principer som enkelhet och antifragilitet, för att motverka överdriven komplexitet och öka robustheten i system.

Se även: komplexitet, komplexitetsteori, emergens, komplexa system, nätverksteori, modularitet.