kolagen

Kolagen är den dominerande proteinen i kroppens bindväv och spelar en central roll i vävnaders styrka och struktur. Det förekommer i flera typer, av vilka typ I, II och III är de mest utbredda i kroppen. Kolagen består av tre polypeptidkedjor som bildar en trippelhelix och innehåller återkommande aminosyror som glycin, prolin och hydroxyprolin.

Biosyntesen sker i celler som producerar bindväv, framför allt fibroblaster, osteoblaster och kondrocyter. Syntesen inleds som prokollagen i endoplasmatisk retikulum, där prolin och lysin hydroxylieras (kräver vitamin C), kolhydratisering sker och tre kedjor sammanfogas till en triple-helix. Efter sekretion klipps propeptiderna bort, och kollagenfibriller bildas genom korslänkning av lysyl-oxidase. De fibrillära typerna I, II och III dominerar i vävnaderna; typ IV och VII bildar nätverk i basalmembranet.

Källor är huvudsakligen animaliska. Vanliga källor inkluderar bovint, porcint och marint kolagen, ofta i form av hydrolyserat kolagen eller kolagenpeptider i kosttillskott. Kolagen utgör inte ett fullständigt protein eftersom det saknar eller har mycket låga nivåer av vissa essentiella aminosyror (t.ex. tryptofan). Vitamin C bidrar till hydroxylationer av kolagenets aminosyror och stödjer dess bildning och stabilitet.

Användningar omfattar kosmetik och medicinska produkter samt vävnadsingenjörskap. Kolagen används i hudvård, sårförband, kirurgiska biomaterial och som byggsten i ramverk för vävnadsreparation. Forskningen visar blandade resultat; vissa studier rapporterar förbättringar i hudelasticitet eller ledsmärta, men effekterna är inte enhetliga och fler väl utformade studier behövs. Säkerheten är i allmänhet god men reaktioner kan förekomma hos personer med allergi mot animaliska proteiner; veganska alternativ saknar egentligen kolagen och stödjande strategier fokuserar på att stödja kroppens egen syntes.