koksökning

Koksökning är en industriell process där kol omvandlas till koks genom karbonysering i koksugnar under frånvaro av syre. Den producerade koks används som reduktionsmedel i järn- och ståltillverkning och som råvara för olika kemiska produkter. Genom koksökningen avges även gaser och tjära som kan återvinnas eller användas som bränsle.

Processen utförs genom att kol hettas upp i ugnar till cirka 1000 till 1050 °C utan syre. Flyktiga komponenter lämnar kolen och bildar gaser och tjära som kondenseras. Cykeln varar vanligtvis flera timmar upp till ett dygn, beroende på ugnstyp och design. Behandlade beväkningar i moderna anläggningar kan vara kontinuerliga med gasåtervinning och rening, medan äldre system ofta var batchbaserade.

Produkter och biprodukter består av koks, som används som reduktionsmedel i masugnar och järnframställning. Biprodukter inkluderar koksugnsgas, som består av blandningar av väte, kolmonoxid och andra gaser och kan användas som bränsle eller som råvara i kemisk industri; koltjära och olika vattenbaserade eller svavelinnehållande produkter som ammoniumsulfat. Dessa biprodukter kan ofta återvinnas och renas i modern koksproduktion.

Historia och användning: koksökning utvecklades under 1700- och 1800-talen i samband med järn- och ståltillverkning och var länge en central del av masugnstillverkning. Idag används kontinuerliga koksverk med gasåtervinning och rening i många regioner, medan nya stålfabriker ibland istället kompletterar eller reducerar beroendet av traditionell koksökning. Miljöhänsyn har lett till ökade krav på utsläppsrensning och säkrare hantering av biprodukter.