kapillærbedet

Kapillärbedet är den del av cirkulationssystemet där blod och vävnadsvätska utbyter ämnen. Det består av ett omfattande nätverk av kapillärer som förbinder arterioler med venoler och därmed fungerar som den primära platsen för gasutbyte, näringsämnen och avfallsprodukter mellan blodet och kroppens celler.

Kapillärbedet består av endotelceller som klär lumen, ett basalmembran och pericyter som stabiliserar kärlväggen. Det finns olika typer av kapillärer: kontinuerliga kapillärer i många vävnader, fenestrerade kapillärer i t.ex. njurar och tarmar samt sinusoider i lever och mjälte. Väggarnas tunnhet och varierande permeabilitet möjliggör effektiv diffusion av syre, koldioxid och andra små molekyler, samt vätskeutbytet.

Detta utbyte regleras av blodtryck, vätske- och kolloidtryck samt kapillärpermeabilitet enligt Starling-principen. Blodflödet i kapillärbedet styrs framför allt av arteriolerna och prekapillärsfinktrar; i vävnader med hög metabolisk aktivitet kan flödet snabbt anpassas efter behov. Pericyter bidrar till stabilitet och reglering av kapillärtätning samt till angiogenes vid behov av nya blodkärl.

Variationer i kapillärdensitet och permeabilitet mellan vävnader påverkar deras metaboliska aktivitet och vävnadsstatus. Sjukdomar som diabetes och inflammatoriska tillstånd kan öka permeabiliteten och leda till ödem eller ischemi i berörda vävnader.

Sammanfattningsvis utgör kapillärbedet den mest kritiska arenan för utbyte mellan blod och kroppens celler, vilket möjliggör näring, syretransport och avfallsborttagning i hela kroppen.

---