kalkspat

Kalkspat, or calcite, är ett mineral bestående av kalciumkarbonat med kemisk formel CaCO3. Det är den mest stabila polymorfen av kalciumkarbonat och kristalliserar i trigonal (rhombohedral) kristallsystem. Kalkspat bildar ofta rombohedra eller kolumnära kristaller och förekommer vanligtvis i massiva sammanväxningar eller sedimentära bergarter som kalksten samt i omvandlade bergarter som marmor. Namnet kalkspat används i svenskan för calcite och kommer från latinets calx, lime.

Egenskaperna är karaktäristiska: Mohs hårdhet cirka 3, specifik vikt omkring 2,71, och glansen är glasig till vass. Kalkspat har tydlig spaltning i tre riktningar som bildar rhombohedra. Det är starkt dubbelrefringent och optiskt uniaxialt negativt, vilket gör att vitt ljus delas i två bilder under polariserad ljus. Kalkspat uppvisar ofta tydlig färgning genom föroreningar och förekommer i varianter som är färgade av järn, mangan eller andra metaller. Iceland spar är en särskilt känd genomskinlig kalkspatsvariant som används i optiska konstruktioner på grund av sin höga birefringens.

Reaktivitet och löslighet: kalkspat bubblar snabbt vid kontakt med kalla utspädda syror som saltsyra, där kolsyra bildas och CO2 frigörs. Det löser sig långsamt i vatten och är därmed inte vattenlösligt i kontakter.

Förekomst och användning: kalkspat är mycket vanligt i jordens skikt, särskilt i kalksten och marmor. Det bildas av kalkhaltig vatten i grottor och bidrar till stalaktiter, stalagmiter och speleotemer. Användningar inkluderar produktion av cement och kalk, byggnadssten och som råvara i industrin; vissa varianter används även inom geologi och optik.