immunnedsättning

Immunnedsättning är ett tillstånd där immunsystemets förmåga att skydda kroppen mot infektioner är nedsatt. Det ökar risken för upprepade eller allvarliga infektioner och kan påverka svaret på vaccinationer samt sårläkning. Tillståndet delas vanligtvis in i primär immunbrist, som är medfödd eller genetiskt betingad, och sekundär immunbrist, som orsakas av sjukdomar, behandlingar eller livsstilsfaktorer.

Primära immunbrister beror på genetiska förändringar som påverkar olika delar av det medfödda eller adaptiva immunsystemet. Vanliga exempel är selektiv antikroppbrist, CVID (Common Variable Immunodeficiency), X-bunden agammaglobulinemi och svår kombinerad immunbrist (SCID). Sekundära immunbrister är vanligare och kan uppkomma vid HIV-infektion, diabetes, kroniska sjukdomar, malnutrition, cancer eller behandlingar som strålning, cytostatika eller långvarig användning av immunosuppressiva läkemedel.

Symtom inkluderar upprepade eller långvariga infektioner i luftvägarna, öron, bihålor, hud eller blod, samt ofta nedsatt tillväxt hos barn och allmänt nedsatt allmäntillstånd. Diagnos ställs genom medicinsk historia, klinisk undersökning och laboratorieprov som immunoglobulinnivåer (IgG, IgA, IgM), antal och funktion av lymfocyter samt genetisk testing vid behov. Bedömning av vaccinationssvar används också.

Behandling beror på orsaken. Vid primära immunbrister kan immunoglobulin ersättning och förebyggande antibiotikaprofylax vara aktuella, samt vaccination enligt riktlinjer med hänsyn till immunstatus. Hos personer med allvarlig immunbrist kan levande attenuerade vacciner vara kontraindicerade. Vid sekundära immunbrister fokuserar vården på att behandla den underliggande orsaken samt att minimera infektioner. God hygien, uppföljning och individuell vård är centrala. Prognosen varierar.