högerkammar

Högerkammaren, i svensk terminologi ofta kallad högerkammare, är den högra av hjärtats två ventriklar. Den tar emot blod från högerförmaken genom trikuspidalklaffen och pumpar det vidare till lungorna via pulmonalisklaffen och lungartären, vilket gör den till en del av det pulmonala kretsloppet. Kammarens belägenhet och konstruktion gör att den ligger på den högra sidan av hjärtat och främst fungerar som mottagare och pump.

Anatomi och inre struktur: Högerkammaren består av inflow-delens kanal och en utflödes-del som fortsätter som konus arteriosus innan blodet passerar genom pulmonalisklaffen. Väggarna är starkt trabekulerade och betydligt tunnare än vänsterkammarens, vilket speglar den lägre trycknivån i det pulmonala kretsloppet. Inom kammaren finns papillära muskler kopplade till trikuspidalklaffen via chordae tendineae, som håller klaffen sluten under ventrikulär kontraktion. Moderatorbandet (septomarginala trabekeln) löper genom kammaren och innehåller en del av höger buntgrenens retning, vilket bidrar till den elektriska ledningen i hjärtat.

Funktion och klinisk betydelse: Högerkammarens huvudsakliga uppgift är att generera tillräckligt tryck för att driva blodet till lungorna. Förändringar i tryck eller volym i det pulmonala kretsloppet kan leda till högerkammarsvikt och förstorad högerkammare. Tillstånd som pulmonal hypertension, kronisk lungsjukdom eller vissa kongenitala missbildningar som tetralogi av Fallot kan påverka högerkammarens funktion.