pulmonalisklaffen

Pulmonalisklaffen är en av hjärtats fyra klaffar och reglerar öppningen mellan höger kammare och lungartären. Den är en semilunarklaff med normalt tre klaffblad. Klaffen öppnas vid systole när högerkammaren pumpar blod ut till lungkretsloppet och stängs vid diastole för att förhindra återflöde till kammaren.

Anatomi och funktion: Klaffbladens semilunärstruktur bildar en tät slutning när klaffen stängs. Den är normalt triklappig och saknar chordae tendineae och papillärmuskler som AV-klaffarna har. Förankringen sker i annulus pulmonalis och i klaffens sinusrumsområden. Klaffen öppnas passivt när trycket i höger kammare överstiger trycket i lungartären och stängs när trycket minskar.

Patologi: Vanliga tillstånd i pulmonalisklaffen är pulmonalisklaffenstenos (förträngning), pulmonalisklaffatresia (avsaknad eller fullständig stängning av utflödet) och pulmonalisklaffinsufficiens (återflöde). Dessa tillstånd är ofta kongenitala. Stenos ökar trycket i höger kammare och kan leda till högersidig hjärtpåverkan; atresi kräver ofta tidiga åtgärder; insufficiens ger högerkammarvolymsbelastning. Pulmonalisklaffan kan vara delaktig i congenitala sjukdomar som tetralogi Fallot och kan förekomma som resttillstånd efter kirurgi.

Diagnostik och behandling: Diagnostik görs huvudsakligen med hjärteko (EKO). Vid behov används MR eller CT för bättre anläggning. Behandling beror på svårighetsgrad: milda fall kan följas utan intervention; betydande stenos behandlas ofta med ballongvalvuloplastik eller kirurgisk valvotomi eller klaffbyte. Vid insufficiens kan reparation eller byte övervägas. Neonatala fall med kritisk stenos eller atresi kan kräva palliativa ingrepp eller staged kirurgi.

Embryologi: Pulmonalisklaffen bildas ur truncus pulmonalis och bulbus cordis i utflödeskanalen, med vidare ombildning av aortopulmonala septumet och bildandet av klaffbladens tre fickor.