hypertermisk

Hypertermisk är ett adjektiv som används för att beskriva mycket höga temperaturer eller ett tillstånd där temperaturen överstiger vad som är normalt i en given sammanhang. Ordet härstammar från grekiskans hyper- (över) och thermos (värme) och används inom medicin, fysiologi och tekniska sammanhang.

Inom medicin används termen ofta i samband med hypertermi och hypertermisk behandling. Hypertermi avser ett tillstånd där kroppens inre temperatur stiger över det normala, vanligtvis över cirka 38°C, vilket kan uppstå vid feber, överhettning eller metaboliska störningar. Hypertermisk terapi, eller hypertermoterapi, syftar till att upphetta vävnad till terapeutiskt höga temperaturer i syfte att skada tumörceller eller öka effektiviteten av annan behandling som strålning eller kemoterapi. Behandlingen kan vara lokal (uppvärmning av en del av kroppen), regional eller helkropp.

Metoder för att åstadkomma hypertermisk behandling inkluderar radiofrekvens-, mikrovågs- eller ultraljudsbaserad upphettning samt magnetinducerad uppvärmning med nanopartiklar. Fördelarna inkluderar ökad känslighet hos tumörceller för strålning eller läkemedel samt förändringar i tumörens blodflöde och syretillförsel. Riskerna varierar med metod och område men kan innefatta brännskador, vätskeflödesförändringar och påverkan på friskt vävnadsmatning. Behandlingen kräver ofta särskild utrustning och övervakning av medicinska specialister.

Förutom medicin används termen även i material- och processvetenskap för att beskriva operationer och tillstånd där mycket höga temperaturer råder eller uppnås under tillverkning och forskning.