huvudbronk

Huvudbronk, eller huvudbronkerna, är de två största luftvägsgrenar som utgår från trachea och leder luft till varje lunga. Vid tracheas delning, som kallas carina tracheae, delar sig trachea i höger och vänster huvudbronk. Höger huvudbronk är vanligtvis kortare och bredare och står mer vertikalt jämfört med vänster, som är längre och löper mer horisontellt innan den förgrenas i lobbronker.

Varje huvudbronk färgar ner i lobbronker som ger upphov till lungans lober. Höger lunga har tre lobar (övre, mellersta och nedre) medan vänster lunga har två (övre och nedre). Breskningen följer en konsekvent ordning där varje lob delas vidare till segmentella bronker och mindre luftvägar fram till de små bronkerna och respiratoriska enheterna i lungorna.

Väggen i huvudbronk består av broskringar i stor del av sin längd, samt glatt muskulatur och slemhinna som täcks av respiratoriskt epitel med cilier och ofta gobletceller. Slemproduktionen och cilierna hjälper till att avlägsna partiklar och slem från luftvägarna.

Blodförsörjningen till huvudbronk leds av bronchialarterier som vanligtvis avgren från thorakala aortan. Venös dränage går till systemkretsloppet via bronchial vener. Filtrering och lymfkärl är närvarande i väggarna och i omkringliggande lungvävnad, vilket bidrar till immunsvar och avlägsnande av patogener.

Kliniskt är höger huvudbronk ofta föremål för aspirerade främmande föremål på grund av sin breda och mer vertikala orientering, medan sjukdomar som tumörer eller strikturer ofta påverkar huvudbronk och deras förgreningar. Bronkoskopi och bilddiagnostik används för utvärdering och behandling.