handläggaren

Handläggaren (singular: handläggaren) är en vanlig titel inom svensk offentlig förvaltning och syftar på en anställd som ansvarar för att handlägga ärenden och behandling av ansökningar, uppgifter och förfrågningar inom myndigheter, kommuner eller andra offentliga verksamheter. En handläggare kan vara specialiserad till exempel inom socialtjänst, försäkrings- eller skatteområdet, men yrkestiteln används i många olika planerade och operativa roller. Rollen innebär ofta att man inte ensam beslutar i alla frågor utan att man också förbereder underlag och lämnar förslag till beslut.

Vanliga arbetsuppgifter inkluderar att ta emot och registrera ärenden, kontrollera att uppgifter saknas eller är korrekta, samla in information från sökande eller andra myndigheter, bedöma behörighet eller behov, tillämpa gällande lagar och riktlinjer samt upprätta beslutsunderlag och motiveringar. Handläggaren kommunicerar med sökande och andra parter, informerar om sakens tidsplaner och eventuella överklaganden samt ser till att dokumentation och diarieföring följer gällande regler och interna rutiner. I vissa fall hanteras även överklaganden och uppföljning av beslut.

Rättsliga ramar och principer som styr handläggningen inkluderar offentlighetsprincipen, sekretess, integritet och personuppgiftsskydd, samt krav på likabehandling och saklighet. En handläggare arbetar ofta med hjälp av ärendehanteringssystem och följer fastställda arbetsprocesser, kvalitetskrav och tidsramar.

Utbildning och kompetens varierar, men vanligt är en universitetsexamen i offentlig förvaltning, juridik, socialt arbete eller relaterade områden, samt erfarenhet av myndighetsarbete. Förväntade färdigheter inkluderar analytiskt tänkande, god skriftlig och muntlig kommunikation, noggrannhet och förmåga att hantera klientkontakt på ett professionellt sätt.

Potentialen att avancera finns till senior handläggare, teamledare eller inom beslutsfattande funktioner och ledning inom ett verksamhetsområde.