högkapacitetsvägar

Högkapacitetsvägar är en vägkategori som används i svensk trafikplanering för att beskriva vägar avsedda att hantera mycket stora trafikvolymer och höga medelhastigheter. Begreppet används av Trafikverket och i nationella transportplaner för att särskilja vägnätets mest kapacitetskrävande delar. Högkapacitetsvägar kan omfatta motorvägar samt andra vägar av mycket hög standard som uppfyller kraven på kapacitet, hastighet och trafiksäkerhet. Den exakta definitionen varierar i planeringsdokument, men syftet är att tydliggöra vilka sträckor som planeras eller byggs för att möta framtida trafikökningar och stärka långsiktiga transportvillkor över längre sträckor.

Typiska kännetecken är flera körfält i varje riktning, ofta ett mitträcke, avfarts- och påfartsleder som begränsar korsningar, och goda siktförhållanden. Hastighetsgränserna är ofta högre än på standardvägar och vägen får högre standard när det gäller vägunderhåll, skyddsanordningar och trafikstyrning. Vid planering görs analyser av trafikvolymer, restider, tillförlitlighet och samhällsekonomiska effekter.

Syftet med högkapacitetsvägar är att skapa ett sammanhängande nationellt vägnät som underlättar både person- och godstrafik, förbättrar tillgänglighet och ökar robustheten mot störningar. Beslut om vilka sträckor som klassas som högkapacitetsväg påverkar prioriteringar i investeringsprogram och krav på utbyggnad och standard.

Jämfört med lågkapacitetsvägar och stadsnära vägar innebär högkapacitetsvägar vanligtvis kontinuitet, färre genomfartskorsningar, högre hastigheter och större kapacitet. De är centrala för långväga transporter och regionala flöden. Se även: motorväg, expressväg, Trafikverket.