högerkammaren

Högerkammaren, eller höger ventrikel, är den ena av hjärtats fyra kamrar. Den ligger främre och nedåt i mediastinum och bildar större delen av den främre hjärtöversikten. Högerkammaren tar emot syrefattigt blod från högerförmaken via trikuspidalklaffen (trikuspidalklaffen) och pumpar det vidare till lungorna genom pulmonalisklaffen till lungartären.

Anatomi och struktur: Högerkammaren består av en infundibulum (conus arteriosus) som övergår i den ampullösa delen. Väggarna är schn trabekulerade (trabeculae carneae) och innehåller flera papilläromuskler som förankras i trikuspidalklaffen via chordae tendineae. En särskild struktur kallad septomarginaltrabekel (moderatorband) sträcker sig till den främre papilläromuskeln och spelar en roll i elektrofysiologisk ledning. Kammaren arbetar i lågt tryck jämfört med vänsterkammaren och har en mer komprimerad, crescentform.

Funktion och fysiologi: Högerkammaren fyller blod när det högerförmaken fylls och pumpar blodet vidare till lungorna för oxigenering under systole. Den mekaniska och elektriska aktiviteten är anpassad till ett lågt tryck i lungcirkulationen, vilket gör att den genererar mindre utgångskraft än vänsterkammaren men ändå effektivt driver blodet till lungorna.

Blodförsörjning och venös avlopp: Den primära blodförsörjningen kommer från höger kranskärl. Venöst dräneras blodet via vener som mynnar i sinus coronarius, medan små Thebesiska vener avsätter blod direkt i högerkammaren och övriga kamrar.

klinisk betydelse: Belastning av högerkammaren vid pulmonell hypertension eller högersidig hjärtsvikt kan leda till funktionsnedsättning. Infarkt i höger kranskärl kan påverka kammarens funktion. Diagnostik sker ofta med ekokardiografi (EKO), MRT och andra bildmetoder.