färgningsprocesser

Färgningsprocesser avser metoder för att tillsätta eller täcka färg på material och produkter. Begreppet används främst inom textilindustrin men principerna gäller även trä, papper, plast och livsmedel. Färgämnen kan binda kemiskt till materialet eller fastna genom ytmonterade lager.

Textila färgningsprocesser kan delas in i fiberfärgning, garnfärgning, delfärgning (piece dyeing) och plaggfärgning (garment dyeing). Färgämnen delas in i grupper som reaktiva, direkta, syrafärgämnen, vatfärgämnen och disperse färgämnen; pigmentfärgning innebär att färgen binds till ytan med bindemedel. Skillnader mellan färgningstyper påverkar färguttaget, jämnhet och färgfasthet samt vilka fibrer som kan färgas.

Förbehandling innebär rengöring, avfettning och ibland blekning för att öka färguttaget. Applicering sker genom badfärgning, garnfärgning, plaggfärgning samt screen- eller sprutfärgning och ibland inkjet för mönster. Fixering sker genom värme, lämplig pH och kemiska fixativ, följt av tvätt och avvattning av överskott.

Kvalitet och miljö: färgfasthet bedöms i tvätt- och ljusfasthet samt krympning och färgförlust. Hållbarhetstänkandet fokuserar på vatten- och kemikalieanvändning, avloppsrening och slutna kretslopp. Nyare färgämnen och tekniker syftar till lägre miljöpåverkan och bättre färgprecision utan att kompromissa med funktion och hållbarhet.