fruktkroppen

Fruktkroppen är den synliga, sporebildande delen av många svampar. Den utvecklas ur svampmyceliet och fungerar som reproduktionsorgan genom att producera och sprida sporer. Formen och storleken varierar mycket mellan arter och kan vara allt från en hatt med stjälk till mer oregelbundna eller underjordiska former.

Fruktkroppen bildas oftast när miljön är gynnsam — fukt, lämplig temperatur och näring — och som svar på livscykelns behov. Den består av tätare vävnad än myceliet och har ofta differentierade vävnadsdelar. Sporerna bildas i särskilda celler: basider hos basidiomyceterna och asci hos ascomyceterna.

Ekologi och livscykel: Fruktkroppen är oftast tillfällig medan myceliet kan leva länge. Den driver spridningen och kan vara saprotrof (nedbrytare av dött organiskt material), parasitisk eller mykorrhizal (bildar symbios med växter). Den kan också ha olika morfologier, som svampskivlingar, öronformiga eller gummiliknande former (t.ex. polyporer).

Människor: Vissa fruktkroppar är ätliga och ingår i kosten (t.ex. Karljohanssvampen och champinjoner), medan andra är giftiga eller oätliga; felaktig identifiering kan vara farlig. Vid förvaring och konsumtion bör identifiering göras av kunniga.