framtidsorientering

Framtidsorientering är ett begrepp som vanligtvis används inom psykologi och pedagogik för att beskriva i vilken grad en person tänker på, planerar och handlar utifrån framtiden. Det inkluderar förmågan att föreställa sig möjliga framtida konsekvenser, sätta mål och vidta steg för att nå långsiktiga mål, samt att väga framtida utfall i nuvarande beslut.

Användning och betydelse inom utbildning och samhälle är ofta kopplad till karriär- och livsplanering, motivation och ansvarsfullt handlande. Forskning visar att hög framtidsorientering kan kopplas till bättre anpassning i skolan, ökad motivation och hälsosammare beteenden hos unga, även om kopplingarna kan variera mellan olika grupper och kontexter.

Teori och mått har sina rötter i tidsvertikala perspektiv- och livsplaneringsteorier. Begreppet används ofta tillsammans med relaterade konstrukter som tidsorientering och framtidsutsikter. Mätningar sker främst via självskattningsskalor där individer bedömer hur ofta de överväger framtiden, planerar och väger långsiktiga konsekvenser i sina beslut.

Påverkan och utveckling betonas betydelsen av familj, skola, socioekonomisk bakgrund och kulturella normer för hur framtidsorientering formas. Utbildningsinsatser, karriärrådgivning och projekt som främjar framtidsvisualisering och målsättning kan stärka elevers och unga vuxnas förmåga att navigera framtida val och möjligheter.

Se även: framtidsstudier, tidsorientering, tidsperspektiv, målmedvetenhet.