fossilbränsle

Fossilbräns är energikällor som bildats av organiskt material från havs- och landmiljöer för miljontals år sedan. Under högt tryck och värme omvandlades det till kolväten som lagras i sedimentära bergarter. De vanligaste fossilbränslena används som energibärare och som råvara i kemisk industri.

De viktigaste fossilbränslena är olja, naturgas och kol. Olja används främst som drivmedel och till förädlingsprodukter som bensin och diesel; naturgas består främst av metan och används för uppvärmning, elproduktion och industriella processer; kol används i elproduktion och i vissa tunga industrier där gas inte är tillgänglig. Fossila bränslen utvinns och bearbetas till insatsvaror i petrokemisk industri.

Bildningen av fossilbränslen sker när organiskt material begravs i sediment och utsätts för långvarigt tryck och värme. Olja och naturgas bildas oftast i marina sediment, medan kol bildas ur växtmaterial under heta och syrefattiga förhållanden i gamla träsklandskap. Reservernas storlek och spridning är geografiskt varierande och begränsad.

Utvinning och bearbetning sker genom borrning och transport till raffinaderier där olja och naturgas omvandlas till bränslen och kemikalier. Kol bryts i gruvor för elproduktion eller vidare till olika gaser och produkter. Efterfrågan styrs av pris, regleringar och teknisk utveckling.

Miljöpåverkan: Förbränning av fossilbränslen ger upphov till koldioxid, metan och andra luftföroreningar. Dessa utsläpp bidrar till klimatförändringar, påverkar luftkvaliteten och kan påverka människors hälsa. Framtiden påverkas av resursbegränsning och prisstabilitet.

Framtid och politik: Många länder strävar efter minskad användning av fossilbränslen och ökad andel förnybar energi, bättre energieffektivitet och utveckling av teknik för koldioxidinfångning och lagring (CCS). Övergången präglas av ekonomiska, miljömässiga och geopolitiska faktorer samt behov av rättvis omställning.