folkhälsoforskning

Folkhälsoforskning är den systematiska studien av hur befolkningens hälsa påverkas av biologiska, sociala, miljömässiga och vilka politiska faktorer. Syftet är att förebygga sjukdom, främja god hälsa och skydda befolkningen mot hälsohot. Forskningen fokuserar på grupper snarare än enskilda patienter och arbetar med att förstå orsaker, spridning av hälsofrågor och hur olika insatser fungerar i praktiken.

Discipliner och metoder inom folkhälsoforskning är tvärvetenskapliga. Traditionella metoder inkluderar epidemiologi, biostatistik, hälsoregister och kohort-, fall-kontroll- eller interventionsstudier. Kvalitativa metoder som intervjuer och fokusgrupper används för att förstå acceptans, genomförande och kontext. Ofta används blandade metoder för att belysa både kvantitativt samband och praktiska mekanismer. Data kan härröra från nationella undersökningar, register, miljö- och arbetsmiljödata samt kliniska uppgifter.

Området täcker frågor som förebyggande av smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar, vaccinationspolitik, livsstilsfaktorer, mental hälsa, sociala och ekonomiska determinanter, miljö- och arbetsmiljöfrågor, hälso- och sjukvårdsgap och ojämlikheter i hälsa. En central del är att översätta evidens till policy och praktiska åtgärder, samt utvärdering och uppföljning av offentliga program och interventioner. Etiska överväganden inkluderar skydd av integritet, informerat samtycke vid användning av individuella uppgifter och efterlevnad av dataskyddslagar.

Folkhälsoforskning är ofta internationellt samarbetande och används av myndigheter, universitet och hälsoorganisationer för att styra beslut som påverkar befolkningens hälsa på samhällsnivå.