fogningar

Fogningar är en byggteknisk term som avser processen att fylla eller täta fogar och mellanrum mellan byggmaterial. Syftet är att förhindra vatteninträngning, hantera byggnadens rörelser samt ge en estetiskt färdig yta. Fogningar används i olika sammanhang, bland annat mellan kakel och klinker, mellan tegelstenar, runt fönster och dörrar samt i expansionsfogar där byggnadens ramar får röra sig.

Material och typer

Vanliga fogmedel är cementbaserad fogmassa (grout) som används mellan plattor, samt färgmatchad fogmassa. Epoxifog används där extra kemisk beständighet krävs, exempelvis i våtrum. För rörelse- och tätningsfogar används olika typer av tätningsmedel, såsom silikonfog, polyuretan- eller akrylfog, som är flexibla och kan tåla expansion och kompression.

Tillämpning och arbetsgång

För fogning av plattor krävs ren, torr och slät yta samt rätt fogdjup och bredd enligt materialval. Fogmassan blandas eller förpackas enligt tillverkarens instruktioner, fylls i fogen och arbetas med en fogspatel eller gummirulle. Överskott tas bort och ytan rensas före härdning. Vid tätningsfogar runt fönster, dörrar eller i expansionsfogar används sprut- eller nyghöbdosering med rätt typ av tätmassa och verktyg för jämn, böjlig bead. Vid tegel- eller murarfogning kan repointing behövas där gammal murbruk byts ut mot nytt.

Underhåll och livslängd

Fogningar behöver inspekteras regelbundet; tätningsfogar byts ofta var 5–15 år beroende på miljö och material. Tecken på skada är sprickor, avflagnad fogmassa eller vattenläckage. För lång livslängd är korrekt materialval, ytförberedelse och eftervård avgörande.

Se även: fog, fogmassa, fogteknik, repointing.