filterförorening

Filterförorening är ett begrepp som används för att beskriva oönskade ämnen som antingen ackumuleras i ett filtreringsmedium eller passerar genom ett filter, vilket minskar filtreringens effektivitet. Föroreningar i filtret kan leda till sämre prestanda, ökade driftskostnader och i vissa tillämpningar hälsorisker.

Orsaker och typer inkluderar partiklar som damm, smuts och askor, samt biologisk tillväxt som bakterier och mögel och bildning av biofilm. Kemiska Beläggningar såsom mineralutfällningar, rost eller rester av oljor och andra ämnen kan också bidra. Skadade filtermedier eller felaktiga installationer kan leda till sekundärföroreningar och nedsatt filtrering.

Konsekvenserna av filterförorening inkluderar ökat differentialtryck och minskad flödeskapacitet, risk för genomsläpp av föroreningar, ökat slitage på downstream-utrustning samt försämrad produkt- eller miljökvalitet i vatten-, luft- och processfiltrering. I medicinska, livsmedels- och laboratoriemiljöer kan kontaminering påverka säkerhet och effektivitet.

Upptäckt och övervakning sker ofta genom övervakning av differentialtryck och flödeshastighet, mätning av vattenkvalitet (turbiditet, konduktivitet) samt integritetstester vid membranfilter (till exempel bubble point eller liknande tester). Visuella inspektioner och provtagningar kan också ingå.

Förebyggande och hantering innebär rätt typ av filtermedia och porestorlek som passar tillämpningen, använda förfiltrering vid behov, regelbundet byte och underhåll, samt noggrann hantering vid filterbyte för att undvika kontaminering. Vid sterilfiltrering används ofta validering och integritetstestning. Filterförorening är särskilt relevant inom ventilation, fordonsfiltrering, vattenbehandling, läkemedels- och livsmedelsindustri samt laboratorier.