fettvävnads

Fettvävnad, eller adipös vävnad, är ett vävnadssystem som huvudsakligen består av adipocyter som lagrar energi i form av triglycerider. Den fungerar också som stötdämpare och isolering samt som en betydande endokrin vävnad genom att frisätta adipokiner och andra signalmolekyler.

Fettvävnad delas vanligtvis in i vit fettvävnad (WAT) och brun fettvävnad (BAT). WAT är den dominerande formen hos vuxna och lagrar överskott av energi samt har endokrina funktioner. BAT kännetecknas av högre förekomst av små adipocyter och uttryck av UCP1, vilket gör att den kan omvandla energi till värme, särskilt hos nyfödda och vid kyla. Beige fett uppstår i WAT som svar på stimulering, till exempel kyla, och kan få egenskaper som liknar BAT.

Distributionen varierar mellan underhudsfett (subkutant) och visceralt fett runt inre organ. Visceralt fett är särskilt kopplat till ökad risk för metabola sjukdomar, såsom insulinresistens och inflammation.

Fettvävnad är endokrin. Adipocyter frisätter leptin, adiponectin, resistin och andra faktorer som påverkar aptit, insulinkänslighet, lipidmetabolism och immunrespons.

Utveckling: fettvävnad utvecklas från mesenkymala stamceller där adipogenesis styrs av transkriptionsfaktorerna PPARγ och C/EBP. Vid överskott kan fettvävnad genomgå kronisk låggradig inflammation och påverka metabolism negativt.

Sjukdom och klinik: Överdriven fettmängd, särskilt visceralt fett, är kopplat till metabola sjukdomar såsom insulinresistens, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Lipodystrofi är ett sällsynt tillstånd med onormal fettfördelning. Behandling fokuserar på viktkontroll, kost och fysisk aktivitet.