fettdepåer

Fettdepåer, eller adipös vävnad, är kroppens energireserver. De flesta depåer består av adipocyter som lagrar triglycerider i lipiddroppar. Den dominerande typen är vit adipös vävnad (WAT), som fungerar som energilagring, isolering och skydd samt som endokrin vävnad. Brun adipös vävnad (BAT) förekommer i mindre mängd i vuxna och är specialiserad på värmeproduktion; beige adipocyter i vit vävnad kan få bruna egenskaper vid stimulering.

Fettet lagras som triglycerider och mobiliseras vid behov genom lipolys. Enzymer som ATGL och HSL bryter ned triglycerider till fria fettsyror och glycerol. Adipös vävnad utsöndrar adipokiner, bland dem leptin och adiponectin, som reglerar hunger, insulinkänslighet och inflammation.

Kroppsfettens fördelning skiljer sig mellan individer. Subkutant fett ligger under huden, mest i ben och underarmar, medan visceralt fett ligger runt inre organ i bukhölan och är kopplat till högre metabola risker. Överskott av visceral fett är kopplat till insulinresistens, typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar; fett som lagras ectopiskt i levern, muskler eller andra vävnader bidrar till lipotoxicitet.

Fettdepåer förändras över livsloppet. Adipocyter kan öka i storlek (hypertrofi) och i vissa perioder öka i antal (hyperplasi). Vid fetma ökar både antal och storlek; vid viktminskning minskar storleken men antalet celler kan vara kvar. Sjukdomar som lipodystrofi illustrerar att fettdepåernas distribution har stor betydelse.