fasinnehållet

Fasinnehållet, oftast kallat fasandel, beskriver andelen av varje fas i ett system som består av flera faser vid en viss temperatur och tryck. Det kan uttryckas som volymandel, massaandel eller i vissa fall molekylandel. I vätske-/gasblandningar används vanligtvis volymandel för att ange hur stor del av systemet som utgörs av varje fas, medan massaandel är vanligare i fasta eller porösa material. Fasinnehållet är centralt för att förstå vilka egenskaper blandningen får och hur den uppför sig under förändringar i temperatur, tryck eller sammansättning.

I tvåfas- eller flersystems där faser inte blandas helt, varierar fasinnehållet med temperatur och sammansättning. Fasdiagram och tie-linjer används för att beskriva vilka fasandelar som är i jämvikt vid givna villkor. Lever-regeln (leverauta) används ofta för att uppskatta hur mycket av varje fas som finns i ett system baserat på närliggande sammansättningar i diagrammet.

Mätningsmetoder för fasinnehåll inkluderar gravimetrisk analys efter separation, volymbaserade mätningar, mikroskopisk bildanalys och bildbehandling, röntgendiffraktion och datortomografi i fasta material, samt termodynamiska modeller som beräknar fasandelar från Gibbs energi. I tillämpningar används fasinnehållet för att bedöma materialets hållfasthet, stabilitet och processbeteende inom områden som materialvetenskap, geologi, livsmedels- och petroleumsindustrin samt vid separation och återvinning av blandningar.

Fasinnehållet kan vara känsligt för hur gränser mellan faser definieras och vilken typ av fas som räknas, vilket kan introducera osäkerheter i beräkningar och tolkningar.