förvaltningsprocesser

Förvaltningsprocesser är den procedurmässiga sidan av offentlig förvaltning. Begreppet avser de regler och rutiner som styr hur myndigheter handlägger ärenden, fattar beslut och verkställer dessa beslut inom ramen för offentlig rätt. Inom Sverige faller förvaltningsprocessen framför allt under Förvaltningslagen och övriga speciallagstiftningar som reglerar myndigheters arbetsordning och rättegångsprocesser i förvaltningsmål.

Huvudsyftet är att säkerställa legalitet, objektivitet och rättssäkerhet i myndigheters beslut, samt att upprätthålla allmänhetens förtroende och effektivitet i offentlig verksamhet. Grundprinciper inkluderar legalitet (myndighetsutövningen ska ha stöd i lag), saklighet och opartiskhet, proportionalitet, samt öppenhet och serviceinriktning.

Processens typiska steg omfattar: initiering av ärendet och uppgiftsskyldighet samt mandat; utredning och insamling av bevis; beredning och fattande av beslut; motivering och kommunikation av beslutet till berörda parter; tidsfrister för nämnda åtgärder; verkställighet och uppföljning; samt rätt att överklaga och få beslutet prövat i högre instans.

Parter i förvaltningsprocessen är oftast medborgare, företag eller organisationer som berörs av myndighetens beslut, samt myndigheten själv. De berörda har rätt att delta i processen, få information och tillgång till handlingar samt rätt att yttra sig och överklaga.

Rättsmedel kan innefatta överklagande till förvaltningsrätten eller högre instanser och, i vissa fall, rätt till rättsledning eller domstolsprövning. Förvaltningsprocesser är därför centrala för rättssäker förvaltning och rättigheter i relationen mellan medborgare och stat.