färgteknik

Färgteknik är ett tvärvetenskapligt område som studerar hur färg uppstår, registreras, modelleras och reproduceras i olika material och medier. Den omfattar kemi och materialvetenskap kring färgämnen och pigment, färgsystem och färgstyrning i såväl digitala som tryckta medier samt hur färg uppfattas av människor.

Särskilda begrepp är färgrum och färgmodeller: additivt ljus (RGB) och subtractiv färgblandning (CMYK). Färgkoordinater och färgrum som CIELAB används för att beskriva hur färger uppfattas och jämföras. Färgstyrning innefattar mätningar med instrument som spektrofotometrar och beräkningar av färgdifferenser (Delta E).

Användningar och tekniker omfattar tryck och grafisk produktion, textil, plast och kosmetika samt belysning och bildskärmsteknik. Färgformulering och färgstyrning syftar till konsekvent färg över olika material och produktionsflöden; färgkonsistens och färgåtergivning är centrala mål.

Färgkontroll och standarder regleras av internationella och nationella normer, exempelvis ISO, DIN och ANSI, som fastställer mättekniker, färgrum och acceptanskriterier. Färgkvalitet bedöms med instrumentella mätningar och visuella tester, där Delta E används för att ange när två prover upplevs som olika.

Historiskt har färgteknik utvecklats från naturliga färgämnen till syntetiska pigment och modern färgvetenskap med färgmätning och färgprofilering i datorer. Viktiga aspekter är färhteori, hållbarhet samt miljö- och hälsorisker, och hur färgprofiler används i olika branscher.