etikundervisning

Etikundervisning är en utbildningsform som syftar till att utveckla elevers förmåga till etiskt resonemang och ansvarsfullt handlande. Den kan förekomma som eget ämne i grund- och gymnasieskolan eller som del av kurser i Religionskunskap, samhällskunskap eller hälsouppgifter. Centralt står frågor om moral, värderingar och hur man rimligt kan bedöma vad som är rätt eller fel i olika situationer.

Syften inkluderar utveckling av kritiskt tänkande, empati och förståelse för olika etiska perspektiv samt förmåga att uttrycka och försvara välgrundade ställningstaganden. Innehållet kan omfatta normativa teorier som pliktetik, konsekvensetik och dygdetik, samt frågor om rättigheter, rättvisa, autonomi, yrkesetik och ansvar i vardagen, på arbetsplatsen och i samhället. I praktiken vävs ofta case utan entydiga svar, som bioetiska, miljöetiska eller digitala etiska dilemman.

Metoderna är vanligtvis samtalsbaserade: diskussioner, fallstudier, debatter, rollspel och reflekterande skrivuppgifter. Ofta arbetar man med portföljer eller uppsatser som dokumenterar resonemang och förmåga till motiverade ställningstaganden. Bedömning fokuserar på tydlighet i argumentation, försvar till nyansering och etisk självrannsakan snarare än att hitta rätt svar.

Etikundervisning förekommer i olika utbildningsmiljöer och kan vara en integrerad del av grund- och gymnasieutbildning, samt fristående kurser i högre utbildning och i yrkesutbildningar där etiska överväganden är centrala. Diskussionerna om undervisningens neutralitet, kulturell mångfald och hur man hanterar religiösa eller kulturella skillnader är vanliga i debatten om etikundervisningens utformning.