entreprenadmodeller

Entreprenadmodeller är de övergripande sätten att organisera ansvarsområden, risker och betalningar mellan byggherre och entreprenör i ett bygg- eller anläggningsprojekt. Modellerna reglerar hur projektering, upphandling av underentreprenörer och genomförande fördelas mellan parterna samt hur ändringar och betalningar hanteras. Vanliga modeller i Sverige är totalentreprenad, delad entreprenad och generalentreprenad.

Totalentreprenad innebär att en enda entreprenör ansvarar för both projektering och utförande. Byggherren har ofta ett enda kontrakt och en tydlig ansvarspunkt. Fördelen är ofta snabbare genomförande och enklare samordning för byggherren; nackdelen är att entreprenören bär större design- och riskansvar samt att priset kan spegla det.

Delad entreprenad innebär att projektering och byggande upphandlas separat, ofta med arkitekt eller sensoransvarig som designansvarig och en eller flera entreprenörer ansvariga för utförandet. Fördelen är större flexibilitet och byggherrens kontroll över designen samt konkurrens mellan entreprenörer; nackdelen är ökade samordningskrav, risk för gränsytor och högre administrativt arbete.

Generalentreprenad innebär att en huvudentreprenör ansvarar för genomförandet och för upphandling av underentreprenörer. Byggherren kan behålla kontroll över krav och underlag, men kommunikation sker främst via huvudentreprenören. Fördelen är god samordning och övergripande kostnadskontroll; nackdelen är större beroende av huvudentreprenören och behov av noggrann uppföljning.

Valet av modell påverkas av projektets komplexitet, krav på kostnadskontroll, tidsramar och byggherrens önskade kontrollnivå över projekteringen. Beslut bör tas i samråd med juridisk och teknisk rådgivning samt ofta i samband med etablerade standardavtal.