endotelutformning

Endotelutformning är processen genom vilken endotelceller bildar, organiserar och mognar till ett funktionellt endotel som bekläder blod- och lymfkärl. Denna process är central både under embryonal vasculogenes och angiogenes samt vid vävnadernas återhämtning och regenerering. Endotelfodralet fungerar som en semipermeabel barriär, reglerar blodflöde och blodcirkulationens hemostas samt deltar i inflammatoriska och immunsvar.

Under utvecklingen uppstår endotelceller från angioblaster som bildar primitiva kärlnystan. Genom vasculogenes utvecklas dessa celler till lumenbildande kärl, följt av angiogenes där nya kärl växer ut från befintliga. Endotelcellerna polariseras och bildar en kontinuerlig endotelvägg med apikal och basolateral orientering. Pericyter och stromala celler integreras för stabilisering och mätbarhet av kärlvälets funktion. Lumenbildning kan ske genom olika mekanismer, bland annat hålrumsskapande och cellto-cell-junctioner som VE-cadherin spelar en viktig roll i.

Molekylärt styrs endotelutformningen av signalvägar som VEGF, Notch, TGF-beta och Wnt/fosforylering, vilka reglerar proliferation, migration, differentiering och kärlstruktur. Flödesrelaterad shear stress påverkar också endotelcellernas funktion och mognad, inklusive jonkanaler och cytoskelettets omorganisation.

Betydelse och tillämpningar: Endotelutformning är avgörande för normal kärlfunktion och vävnadsintegration i läkemedels- och vävnadsteknikforskning. Endoteliell dysfunktion är central i många kardiovaskulära sjukdomar och i sårläkning samt i utvecklingen av bioinspirerade kärlnätverk i vävnadsteknik och organ-on-a-chip-modeller.