elevaktivering

Elevaktivering är ett begrepp inom utbildning som beskriver systematiska insatser för att aktivera elevernas engagemang i lärande och skolvardag. Syftet är att stärka närvaro, delaktighet och motivation samt att stödja social och akademisk utveckling. Begreppet används framför allt i grund- och gymnasieskolor och kan ingå som del i kommuners eller skolors strategier för att förebygga skolfrånvaro och öka övergången mellan olika skolformer.

Orsaken till elevaktivering är ofta att elever upplever undervisningen som mindre relevant eller överväldigande. Aktiveringsinsatser syftar till att anpassa undervisningen till elevernas behov och livsvillkor samt främja en positiv skolmiljö och goda relationer mellan elever och vuxna.

Vanliga åtgärder inkluderar tidiga varningssystem för frånvaro, mentorskap eller studiehandledning, individuell studieplanering, kollegialt kollegialt lärande och kamratstöd, projektbaserat lärande samt användning av digitala verktyg för ökat deltagande. Arbetet sker ofta i samverkan mellan lärare, skolkuratorer, specialpedagoger, skolledning och vårdnadshavare samt i vissa fall samordning med socialtjänst eller lokala ungdomsprogram.

Implementering och uppföljning sker vanligtvis på skolenivå med mål att följa upp närvaro, deltagande i undervisningen, betygsutveckling och övergångar till vidare skolsteg eller arbetslivet. Effekter och risker: elevaktivering kan förbättra engagemang och resultat, men kräver resurser, kontinuitet och skydd för elevernas integritet; felaktig eller stigmatiserande tillämpning kan motverka målen.