efterviktning

Efterviktning, ofta kallad poststratifiering i svenskt fackspråk, är en metod för att justera vikter i ett urval efter datainsamlingen har gjorts så att resultaten bättre speglar målfolkningen. Ett vanligt problem i undersökningar är att svarsfrekvensen varierar mellan grupper, vilket gör urvalet skevt i förhållande till befolkningen. Genom att tillämpa kända populationstotaler för variabler som ålder, kön, region eller utbildning kan vikterna justeras så att den viktade fördelningen i urvalet överensstämmer med den faktiska befolkningsfördelningen.

Metodiskt börjar man oftast med designvikter, som är inversionen av sannolikheten att bli inkluderad i urvalet. Därefter genomförs poststratifiering där vikterna justeras så att utdelningen i urvalet matchar befolkningens totala fördelning. I praktiken används ofta metoder som raking (iterativ proportionell anpassning) för att vikta mot flera dimensioner samtidigt. I många sammanhang kan extremvikter uppstå, vilket ökar variansen i uppskattningarna; därför används ofta vikttrimning eller kalibrering.

Användning och syfte: vanligt inom opinionsundersökningar, officiell statistik och marknadsundersökningar. Efterviktning syftar till att minska skevhet på gruppnivåer och förbättra representativiteten, men den ersätter inte behovet av en väl utformad studie och god svarsfrekvens.

Beaktningar: val av vilka variabler som används bör baseras på kunskap om källor och samband med det som mäts. Värden och metoder bör dokumenteras i rapporter, och analysen bör inkludera korrekt hantering av vikter i variansberäkningar.