effektivitetsnivå

Effektivitetsnivå är ett mått på hur väl resurser används för att skapa produkter eller tjänster. Det beskriver förhållandet mellan faktisk prestation och en referensnivå, som kan vara bästa tillgängliga praxis, uppsatta mål eller en jämförbar normalnivå. En hög effektivitetsnivå innebär att man uppnår mer output per input än jämförbara referenspunkter.

Mätning och beräkning kan ske på olika sätt. Ett vanligt sätt är output/input, där effektivitetsnivå = faktisk output delat med input. Exempel: om en tillverkningsprocess producerar 1000 enheter med 1200 maskintimmar, är produktiviteten cirka 0,83 enheter per maskintimme. Ett annat sätt är att uttrycka effektivitetsnivån som en andel av en referensprestation, där nivån = faktisk prestation delat med referensprestation. I mer komplexa sammanhang används tekniker som Data Envelopment Analysis (DEA) eller Stochastic Frontier Analysis (SFA) för att uppskatta relativa effektivitet över flera enheter.

Användningsområden inkluderar tillverkning, tjänstesektorn, energi och offentlig sektor. Effektivitetsnivån används för att följa upp prestanda, sätta mål och driva förbättringsarbete, samt för benchmarking mot liknande verksamheter eller branschstandarder. Den kan beskrivas som en siffra mellan 0 och 1 eller mellan 0 och 100 procent.

Faktorer som påverkar effektivitetsnivån är teknik och utrustning, processdesign, arbetskraftens kompetens och utbildning, underhåll, kvalitetsstyrning, leverantörs- och materialkvalitet samt externa faktorer som efterfrågevariationer.

Begränsningar inkluderar datakvalitet, val av referensnivå, skillnader i produkter och tjänster samt risk för att jämförelser speglar faktorer utanför själva effektiviteten. Se även: Effektivitet, Produktivitet, Resurseffektivitet, Benchmarking.