djupsömnens

Djupsömnen, ofta kallad djupsömn, är den djupaste fasen av icke-REM-sömn hos människor och många däggdjur. Inom modern sömnstudie benämns den som N3, och kännetecknas av dominerande delta-vågor i EEG (0,5–4 Hz), sänkt kroppstemperatur och lägre hjärtfrekvens samt ökad muskelavslappning. Djupsömnen uppträder främst under de första sömncyklerna varje natt och förekommer i längre pass i början av natten. I svenskan används formen djupsömnen ofta i vardagligt tal, medan djupsömnens används som genitiv i fraser som djupsömnens funktioner.

Funktioner: Djupsömnen spelar en central roll för minneskonsolidering, särskilt av deklarativa minnen, samt för synaptisk nedtoning och återhämtning av hjärnan. Den understödjer även fysisk återhämtning och frisättning av tillväxthormon, och samverkar med glymfasystemet för borttransport av avfall från hjärnan.

Ålders-, sjukdoms- och miljöfaktorer: Andelen djupsömn minskar vanligtvis med åldern. Stress, sömnstörningar och vissa läkemedel kan påverka mängden eller kvaliteten på djupsömnen. Alkohol och vissa sömnmedel tenderar att förkorta eller försämra djupsömnen, medan koffein närmare sänggåendet kan påverka sömnen senare under natten.

Mätning och betydelse: Djupsömnen registreras i kliniska sömnstudier med polysomnografi, där delta-aktivitet i EEG och andra fysiologiska tecken undersöks. Forskningen kring djupsömnen bidrar till förståelsen av sömnens roll för hälsa, minne och åldrande.