cytoplasmadelning

Cytoplasmadelning, eller cytokines, är den del av cellklyvningen där cytoplasman delas mellan två dotterceller efter kärndelningen i mitos eller meios. Den slutgör cellens delning genom att fördela cytosolen, organeller och plasmamembranet så att varje ny cell får innehåll som behövs för överlevnad och tillväxt.

Hos däggdjursceller inleds cytoplasmadelningen vanligtvis under sen mitos (telofas) och in i cytokinesis. Ett kontraktilt ring av aktinfilament bildar en kontraktionsring som drar in vid cellens mitt och bildar en cleavage furrow, en skåra i plasmamembranet som successivt snör av cytoplasman i två dotterceller. Mikrotubuli i centrala spolen samt olika regulatoriska proteiner styr plats och timing av furchången och membranrörelse.

Hos växtceller uppstår separationen utan en kontraktionsring som i djurceller. Istället bildas en cellplatta i mitten av cellen av vesiklar från Golgiapparaten som sammansmälter till en ny cellvägg och membran mellan de två kommande dottercellerna. När cellplattan växer samman blir den nyväggade avdelningen den fysiska gränsen mellan dottercellerna.

Variationer förekommer i olika organismer. I jäst och vissa bakterier sker cytoplasmadelningen genom olika mekanismer, men målet är detsamma: att jämnt fördela cytoplasman mellan dottercellerna. Processen regleras av cellcykelproteiner och Rho-family GTPaser som styr aktinbaserade strukturer och centrala spolen.

Fel i cytoplasmadelningen kan leda till ofullständig eller ojämt fördelad cytoplasma, polyploidi eller multinukleation och har betydelse för utveckling, sjukdom och cancerforskning.