bärarnivå

Bärarnivå är inom telekommunikation begreppet som beskriver amplituden eller effektnivån hos den bärarsignal som används för att bära information. Begreppet tillämpas i olika modulationstekniker och fungerar som en referens för hur mycket kraft som sänds och hur signalen demoduleras.

Inom amplitudmodulation (AM) varierar bärarnivån i takt med moduleringssignalen, vilket ger upphov till bärar- och sidbandskomponenter i spektrumet. Den effektiva designen syftar till att få en lämplig fördelning mellan bäraren och sidbanden samt att undvika distorsion vid hög modulationsgrad. I andra modulationer används bärarnivå ofta som en referensnivå i sammanhang som rör förstärkning och mottagardetektering, där man vill upprätthålla önskat signal-till-brusförhållande.

Mätning och övervakning av bärarnivå sker vanligtvis med effektmätare, spektrumanalysatorer eller i systemens inbyggda kontrollloopar. Att hålla bärarnivån inom specificerade gränser är viktigt för att uppfylla regler och tekniska krav, för att undvika övermodulation i analogt sändningssystem och för att säkerställa korrekt demodulation i mottagaren.

Praktiskt används ofta automatiska förstärkare (AGC) och reglerkretsar för att bibehålla en stabil bärarnivå över olika inkommande signalstyrkor och miljöförhållanden. Bärarnivå är därmed en central parameter i både sändarens och mottagarens prestanda och kvalitet.

Se även: modulation, bärarsignal, övermodulation, dBm.