byggmönster

Byggmönster är ett svenskt uttryck som beskriver återkommande, standardiserade lösningar vid konstruktion av byggnader och stadsrum. Begreppet omfattar typologier (husmodeller, gatu- och kvarterslayouter), strukturella system (bärande väggar, stål- eller betongkonstruktion, träkonstruktion), samt fasad- och planmönster som rytm, materialval och funktionell disposition. Syftet med ett byggmönster är att uppnå funktion, regelförankring, klimatanpassning och kostnadseffektivitet genom att återanvända väl fungerande lösningar och anpassa dem till projektets kontext.

I arkitektur och samhällsplanering uppstår byggmönster ur samverkan mellan kulturhistoria, teknik, regelverk och klimat. Exempel på vanliga byggmönster är perimeterblock som främjar grönområden och kollektivtrafik i stadsmiljöer, olika planlösningar som påverkar dagsljus och ventilation, samt modulära eller prefabricerade konstruktionselement som underlättar produktion och uppförande. Fasad- och fönsterbågens rytm bidrar till byggnadens identitet och till samspel med omgivningen.

I modern praxis förstärks byggmönster av standardisering, prefabricering och hållbarhetsmål såsom energiprestanda och resurseffektivitet. Begreppet är särskilt definierat inom svensk arkitektur- och byggpraxis och är skilt från begreppet programvarudesignmönster, som används inom mjukvaruutveckling och ofta benämns designmönster eller mjukvarudesignmönster.

Se även: byggnadstyper, arkitektur, urban design, byggnadsmönster.