bukspottkörtel

Bukspottkörteln, eller pankreas, är ett körtelorgan i övre delen av buken. Den ligger retroperitonealt bakom magsäcken och är anatomiskt uppdelad i huvud, kropp och svans. Huvudet ligger nära duodenum och svansen nära mjälten; pankreas nervpåverkas ofta i samband med andra bukorgan.

Pankreas har både exokrina och endokrina funktioner. Den exokrina delen producerar pankreasjuice som innehåller enzymer (amylas, lipas och proteaser som trypsinogen och chymotrypsinogen) samt bikarbonat. Juicen lämnar pankreas genom pankreasgången (ductus pancreaticus major, Wirsuni) till duodenum för matsmältning. Den endokrina delen består av Langerhanska öar som frisätter hormonerna insulin, glukagon, somatostatin och pankreaspolypeptid, vilka reglerar blodsocker och energimetabolism.

Blodförsörjningen sker genom flera artärer som härrör från truncus coeliacus och superiora mesenterica, medan venen dräneras i vensystemet till vena porta. Nervös kontroll får pankreas via både sympatiska och parasympatiska tillförseln, där vagusnerven är särskilt viktig för reglering av sekretionsaktivitet.

Viktiga kliniska aspekter är akut och kronisk pankreatit, som påverkar exokrina funktionen och kan orsakas av riskfaktorer som alkohol och gallsten. Pankreascancer, oftast adenocarcinom, är en allvarlig tumörform. Endokrin dysfunction kan leda till diabetes mellitus typ 1 eller typ 2. Diagnostik innefattar mätning av pankreasenzymer i blodet (amylas, lipas), blodsocker och HbA1c, samt bilddiagnostik som ultraljud, CT eller MR och endoskopisk ultraljud vid behov.