bräcklighet

Bräcklighet är ett svenskt ord som beskriver tillståndet att vara lätt att bryta, skadas eller gå sönder. Användningen spänner över både fysiska föremål och mer abstrakta områden som människor, relationer, samhällsstrukturer och ekonomiska system. Som adjektiv används bräcklig för att beskriva något som är sårbart eller känsligt för slag, bristande tålighet eller förändringar i omständigheterna.

Inom materialvetenskap hänvisar bräcklighet ofta till egenskapen hos ett material som spricker eller går sönder snabbt när det utsätts för belastning, utan betydlig plastisk deformation. Det står i motsats till duktilitet, där materialet deformeras innan brott. Faktorer som temperatur, tryck och belastningshastighet påverkar bräckligheten hos olika material. Glas är ett klassiskt exempel på ett sprött material.

I psykologi och sociologi används bräcklighet för att beskriva sårbarhet hos individer eller grupper, exempelvis känslighet för stress, ekonomisk osäkerhet eller socialt utanförskap. I ekonomiska och politiska sammanhang beskriver begreppet hur beroenden och system kan krackeleras vid störningar, såsom försörjningskedjor eller offentliga finanser.

Motresor mot bräcklighet fokuserar på resiliens, riskminimering och design som ökar tålighet — redundans, mångfald, buffertar och socialt stöd. Forskning och policyarbete strävar efter att identifiera sårbara punkter och skapa robusta strategier för att hantera oförutsedda händelser.